När någon dyker upp från det förflutna och påminner en om det som varit, som gör ens kinder alldeles röda och man tappar andan för en sekund. Inte för att det är jobbigt på något sätt. Utan bara konstigt. Vad höll jag på med, vad funderade jag på, varför tog jag nästa steg. Allt stannar upp och det tar några minuter innan nuet är tillbaka igen.
Men måste han vara så jävla snygg. Blä.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar